Ingemar en man av gamla stammen

Jag tog en tripp till Sösjö i Bräcke kommun idag för att hälsa på Ingemar Nilsson. Det var två år sedan jag träffade jag täffade honom sist.

Hörde något rykte om att han varit dålig så jag tänkte att jag skulle se efter själv.

Jag störde honom i målararbetet på garaget. Falu rödfärg ska det vara men numera köper han färdigblandat.

Här kommer han med sin följeslagare för att hälsa på mig.

Rödfärgen finns på skjortan men det hör till.

Pannan åker på och Gevalia ska det vara.

Jo det hade varit lite kämpigt på senhösten och våren. Först var det allt krångel med det jobbigaste området i Bräcke för fiberbygge. Berg i dagen som fick sprängas samt klapper- och rullsten på vissa stora områden. Sedan byttes det en höft som inte blev riktigt bra så han hade nyss lämnat kryckorna.

Men jag måste säga att han var vid gott mod (82 år som han är). Även med allt krångel med fiberbygget ångrar han sig inte utan detta gjordes för nästa eller nästnästa generation. Det urbana livet "peekar" snart tror han (jag tror det redan gjort det).

Tittar man ut från hans balkong så kan man se Vemdalen och Klövsjö backarna. Sösjön ligger rakt nedanför och borta till höger syns Revsundssjön.

Ja livet är bättre nu. Fibern är inne även om TV:n inte är överkopplad än.

När Ingemar kikar in i framtid ser han en by med barn om ett 10-tal år.

Telefonen har inte tystnat men nu var det en fest det var frågan om och inte fiberjobb.

Ingemar började jobba på Bräcke kommun efter han fyllt 50. Han hann få 25-års present innan han gick i pension. Vi får se vad han tar sig för nästa gång.

Det var ett kärt återseende och jag hopppas det inte tar 2 år tills nästa besök.