Sweden copper free (all fiber) 2022

http://pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Telefoni/2016/Svensk-Telekommarknad-2015---PTS-ER-201618/

The Swedish Post and Telecom Authority (PTS) have excellent statistics. Every year they do a report of the whole telecom market. There is an english summery from page 10 in above report.

They also supply you with the data sets in excel format and the data is available online on www.statistik.pts.se/start_en .

Analyzing this years data you can predict when the substitution of the copper network to fiber is complete.

If the roll out can keep the same pace as now we will be finished by 2022. Both urban and rural parts.

Is this utopia? I don't think so.

Already 2017 the first two municipalities in Sweden will be copper free Bräcke (https://en.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A4cke_Municipality) and Gotland (https://en.wikipedia.org/wiki/Gotland_Municipality).

Building costs from these two areas shows the feasibility of a complete FTTH roll-out in all parts of Sweden without cherry picking.

How is this possible? The combined effort of everybody in Sweden  (people pay ~ 2000 euro to get a fiber connection to a house) combined with lots of commercial interest and some subsidizing in the most rural parts is the short answer.

The Swedish Broadbandforum (http://bredbandivarldsklass.se/Om-Bredbandsforum/The-Swedish-Broadband-Forum) have done and are doing a good job of bringing all parties to the table and creating an understanding in the challenges ahead.

Dokumentationens betydelse för ett fibernät

ICT Consulting ägs av http://www.netel.se

Har idag besökt Martin Mörk som sysslar med dokumentation på ICT Consulting AB för att diskutera dokumentationens betydelse vid byggande av fibernäten.

För det första är dokumentation av nätet inte det samma som projektering. Projektering är hur man tänkt sig och dokumentation är hur det blev.

Utebliven eller dålig dokumentation fördyrar eller omöjliggör drift och underhåll till vettiga priser. Det minskar också värdet på ett nät och kan till och med göra det värdelöst i värsta fall.

Det finns idag ett antal system som används. Dessa system kan översiktligt ses som utbytbara men det är inte självklart att det går att överföra all information från ett system till ett annat. Detta beror bl.a. på att de olika aktörerna benämner och bygger näten på olika sätt.

Det är väldigt viktigt att dokumentationen sker på det sätt som förvaltaren av nätet använder sig av. 

Om dokumentationen av nätet inte är gjord måste man vid utbyggnad eller felsökning först göra en inventering. Det blir sannolikt dyrare att göra en inventering av nätet än att upprätta dokumentationen korrekt från början.

Skulle Martin få önska i vilket skede dokumentationen görs så borde arbetsordningen gällande färdigställande av projekt delas in enligt principen dokumentation-besiktning-drift. 

Det saknas ett ord i Sveriges bredbandsstrategi

http://www.pts.se/upload/Rapporter/Internet/2016/PTS_bredbandskartlaggning_2015_pts_er_2016_10.pdf

Läser ovanstående dokument där man väldigt tydligt beskriver en massa definitioner men en saknar fortfarande förklaring och det är själva målet i sig.

"År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s”

Hur mycket lättare hade det inte varit om man lagt till överallt på slutet?

"År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s överallt”

Skall det behövas en parlamentarisk kommité ( http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/parlamentarisk-kommitte-ska-foresla-ny-politik-for-sveriges-landsbygder/ ) för att komma fram till detta?

För övrigt är dokumentet intressant läsning.

Är tätbefolkat attraktivt i framtiden?

Norrsken i Dockmyr, Bräcke oktober 2015

Pratade med en dam i Stockholm igår.

Hennes far kom från Gimdalen i Bräcke och sa att utrycket var att man åkte till stan när de skulle till Bräcke.

Jag nämde att på Ornö var det Dalarö som var stan i samma tidsperiod. Hur var det då när du var liten då frågade hon medlidsamt? Jag bodde utomlands då sa jag kort.

Efteråt har jag funderat lite på de platser jag bott på vilket blivit en del. Till att börja med pga min fars jobb och sedan pga utbildning och jobb.

Här kommer ett axplock hur de platserna ser ut idag (vissa egna aproximationer).

Plats	Personer	Kvadratkilometer
Karachi	24,300,000	3,500
Athen	3,750,000	1,300
Bangkok	14,500,00	1,500
Toronto	5,500,00	5,900
Stockholm	1,300,00	3,600
Dalarö	1200	720
Ornö	300	50
Haverö	1100	950

Tror detta har gett mig lite perspektiv av vad som är en bra plats att bo på.

Tror inte riktigt på staden som framtidens boplats. Städer har växt mycket i industrialismens uppgång (man behövde folk till fabrikerna). Med bra telekommunikation och effektiv distribution av varor har de inte samma betydelse längre.

Vad jag vill säga att det som görs ute i landet med att dra ut fiber till husen nog kommer att ha större betydelse än vi tror. Kan vi utnyttja husen utanför städerna mer finns det för det första ingen bostadsbrist i Sverige.

Det är svårt att sia och det svåraste det är att sia om är framtiden.

Historisk återblick av kostnader på lands- och glesbygd

http://www.itkommissionen.se/extra/document/index8b9c.html

Det som retar mig ibland i fråga om kostnader är att det sprids att 80% av kostnaderna ligger i förläggning.

Kolla bara detta https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/broadband-europe-discussions och bläddra ner till "Cost Reduction". Observera att detta "inlägg" las upp för mindre än 6 månader sedan.

Gjorde en återblick på rapporten Kooperativ IT-infrastruktur i glesbygd från år 2000.

Min schablonberäkning av fibernätet jämfört med beräkning som gjordes år 2000 (inflationsjusterat).
~ 26.000/st vs 16.000/st

Verkar som mina schabloner ger ~60% högre kostnad än deras beräkning. Tror att mina siffror är ganska OK ändå.

Titta även på
http://bredbandivarldsklass.se/Global/Kostnadsuppf%c3%b6ljning%20i%20ett%20antal%20byan%c3%a4tsprojekt%2020150413.pdf

Vad jag vill säga med detta är att kunskapen att beräkna kostnader för att bygga fiber på landsbygden finns och har funnits i minst 15 år.

I denna programperiod är stöden endast till för fiber på landsbygden men kuskapen verkar inte utnyttjas av myndigheterna. Då är det väl inte så konstigt att stödmedlen inte räcker.

Ibland blir man ledsen

http://www.pts.se/sv/Dokument/Remisser/2016/Remiss-pa-delprojekt-1-inom-Robust-fiberanlaggning

Jag har engarerat mig både intellektuellt och jobbmässigt för att hitta lösning för att få ut fiber till alla på landsbygden i Sverige de senaste 5 åren.

Nu hittar jag ett dokument som jag anser saknar betydelse för byggandet av fiber på landsbygden.

Frågan är vem detta är riktat till? Det kan ju inte vara tätortsbyggandet för det bedrivs helt kommersiellt idag och de om något vet hur man räknar kostnader och intäkter.

Det måste alltså vara inriktat på landsbygden.

Varför blir jag ledsen? Att ingen tagit notis av det jag och andra gjort för att få detta att funka kan jag leva med.

Jag blir ledsen av följande anledningar:

• Detta kommer att fördyra byggandet utanför tätort (kanske med > 2 gånger)
• Vi kommer antagligen inte ha råd att fibrera hela landsbygden
• Dokumentet kommer inte ha någon inverkan utanför Sverige

Kolla denna sammanställning istället:

http://bredbandgotland.se/filarkiv/doc_download/153-.html

Om det nu finns kunskap om hur detta kan göras bättre och billigare så sprid den information för framtida projekt.