 |
Idag släpptes senaste uppföljningen av läget på bredbandsfronten i Sverige. Se http://pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Internet/2017/PTS-mobiltacknings--och-bredbandskartlaggning-2016---PTS-ER-20177/
På övergripande nivå är analyserna OK men på detaljnivå blir det knepigt. Speciellt på definitionen på hushåll samt vad tätbyggt och glesbyggt är.
För att exemplifiera tar jag Bräcke och Jämtland med data från rapporten.
För det första vill jag opponera mig mot att vi i Bräcke enligt statistiken har 3425 fastboende hushåll. När jag kollade idag var det 3128 st. Hur kan det skilja med nästan 10% från verkligheten? Om vi nu har mål som 98%, 1,8% och 0,2% av alla som skall ha någon slags uppkoppling kan inte indatat vara 10% fel.
Sen verkar tätbyggt (tätort och småort) samt glesbyggt ha spelat ut sin roll. De rör ju på sig hela tiden. Skall det vara någon vettig uppföljning borde det vara på något som ligger fast.
Det beskrivs visserligen i rapporten att SCB gjorde en ny definition 2015-12-31 och därmed flyttade 66431 hushåll från glesbyggt till tätbyggt. Detta kan ni se tydligt i siffrorna för Berg, Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund. Kanske också omvänt för Ragunda.
Nästa uppdatering av tätort och småort kommer 2018 sen 2021 och 2024 om man håller samma takt. Se: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0810_2015A01_BR_MIFT1601.pdf
Det finns även de som tolkar den ökande tätortsgraden i Sverige som urbanisering (folkförflyttning från landsbygd till stadsområden) vilket är helt fel. Senast hörde jag det från en minister 1 februari 2017 i Kista när jag besökte DriveSwedens årsmöte och informationsdag.
Jag förslår att statistiken för det första baserar sig på distrikt i fortsättningen (kan bakräknas till 2015). De gränserna flyttar sig ju inte och då kan man få en jämförande statistik över en längre tidsperiod. Sen kan man inom varje distrikt visa tätbyggt (med areal) samt glesbyggt (med areal) om man känner för det. Se lite om distrikt här: http://fiberopticislands.blogspot.com/2017/01/sveriges-2523-distrikt.html
Med mina kommentarer här har jag lite svårt att säga något om utvecklingen i Jämtland på kommunnivå. Kanske att Härjedalen och Åre har en klar positiv trend som inte är lika stor i Ragunda, Strömsund och Östersund. Berg, Bräcke och Krokom verkar ligga på medel. Men med osäkerheten på indatat så kanske det är fel slutsatser.
Att sen lägga på bredbandsdata på detta kan skapa förvirring anser jag.
Hej Per och tack för kloka funderingar. Själv använder vi inte PTS siffrorna som ett rättesnöre, eftersom de inte ger ett tillräckligt bra värde. I Krokom byggdes det med hög intensitet mellan 1 oktober och 31 december. Så siffrorna för hela 2016 är betydligt högre.
SvaraRaderaVidare kan jag ge dig en poäng för dina synpunkter kring tätort och landsbygd.
Dina slutsatser kan vi ta upp för diskussion på kommande samordningsmöte med Peter.
Med vänlig hälsning / Tommie Jirhed