måndag 20 mars 2017

Möjliga förbättringar i PTS uppföljning av Sveriges bredbandsstrategi



Idag släpptes senaste uppföljningen av läget på bredbandsfronten i Sverige. Se http://pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Internet/2017/PTS-mobiltacknings--och-bredbandskartlaggning-2016---PTS-ER-20177/

På övergripande nivå är analyserna OK men på detaljnivå blir det knepigt. Speciellt på definitionen på hushåll samt vad tätbyggt och glesbyggt är.

För att exemplifiera tar jag Bräcke och Jämtland med data från rapporten.


För det första vill jag opponera mig mot att vi i Bräcke enligt statistiken har 3425 fastboende hushåll. När jag kollade idag var det 3128 st. Hur kan det skilja med nästan 10% från verkligheten? Om vi nu har mål som 98%, 1,8% och 0,2% av alla som skall ha någon slags uppkoppling kan inte indatat vara 10% fel.

Sen verkar tätbyggt (tätort och småort) samt glesbyggt ha spelat ut sin roll. De rör ju på sig hela tiden. Skall det vara någon vettig uppföljning borde det vara på något som ligger fast.

Det beskrivs visserligen i rapporten att SCB gjorde en ny definition 2015-12-31 och därmed flyttade 66431 hushåll från glesbyggt till tätbyggt. Detta kan ni se tydligt i siffrorna för Berg, Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund. Kanske också omvänt för Ragunda.

Nästa uppdatering av tätort och småort kommer 2018 sen 2021 och 2024 om man håller samma takt. Se: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0810_2015A01_BR_MIFT1601.pdf

Det finns även de som tolkar den ökande tätortsgraden i Sverige som urbanisering (folkförflyttning från landsbygd till stadsområden) vilket är helt fel. Senast hörde jag det från en minister 1 februari 2017 i Kista när jag besökte DriveSwedens årsmöte och informationsdag.

Jag förslår att statistiken för det första baserar sig på distrikt i fortsättningen (kan bakräknas till 2015). De gränserna flyttar sig ju inte och då kan man få en jämförande statistik över en längre tidsperiod. Sen kan man inom varje distrikt visa tätbyggt (med areal) samt glesbyggt (med areal) om man känner för det. Se lite om distrikt här: http://fiberopticislands.blogspot.com/2017/01/sveriges-2523-distrikt.html

Med mina kommentarer här har jag lite svårt att säga något om utvecklingen i Jämtland på kommunnivå. Kanske att Härjedalen och Åre har en klar positiv trend som inte är lika stor i Ragunda, Strömsund och Östersund. Berg, Bräcke och Krokom verkar ligga på medel. Men med osäkerheten på indatat så kanske det är fel slutsatser.

Att sen lägga på bredbandsdata på detta kan skapa förvirring anser jag.

torsdag 16 mars 2017

Glada miner i Nyhem igår kväll

http://nyhem.eu
Efter flera års förberedelser beslutade igår kväll årsmötet i Nyhems fiberförening att sätta igång bygget av fibernätet. Om allt går som planerat är det klart i höst någon gång.

Personligen ser jag detta som en milstolpe för nu kommer alla föreningar (med 100% yttäckning i Bräcke kommun plus lite till) med största sannolikhet vara klara innan årsskiftet.

Lite historia:

Arbetet med att fibrera kommunen kom igång på allvar sommaren 2011 med att Birger Mangs startade förstudien "Bredband i glesbygd".  Det blev mycket verkstad för 169 500 SEK i stöd från från Tillväxtverket.

Själv blev jag inblandad sent 2011 genom Leader Mittland för att stödja föreningarna ( http://fiberopticislands.blogspot.se/2011/12/uppstartsmote-i-revsundsbygden-bracke.html )

I augusti 2012 fastställde kommunstyrelsen IT infrastukturprogrammet 2012-2015.

2018-01-01 kan all gammal teknik i telestationerna släckas och kopparnätet tas bort om Telia vill. Då skulle Bräcke bli "Sveriges första kopparfria kommun".

6,5 år från 0.03% - 93% fibrerade fastboende hushåll i Bräcke kommun.

Idag är det 2017. Så det är mycket rimligt att tro att vi i Sverige skall klara av målen för 2025 i den nya bredbandsstrategin. Se: http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/12/uppdaterad-bredbandsstrategi-for-sverige.html

Kanske målen till och med kan uppnås i varje distrikt i Sverige. Se: http://fiberopticislands.blogspot.se/2017/01/sveriges-2523-distrikt.html


För mer information (rapporter, länkar mm) se:
http://www.bracke.se/medborgare/byggaboochmiljo/bredbandochfiber.106.a42722f156a11d234d897bb.html


söndag 5 mars 2017

Sambandet mellan mobilt internet och självkörande fordon på landsbygden

Det finns mycket man kan säga om självkörande fordon men en sak som de måste klara av är att veta var de är på under 10 cm nogrannhet hela tiden.

SWEPOS --> Nätverks RTK --> Positionering --> Karta
(Detta verkar fixa noggrannheten eller har vi för mycket skog och berg i Sverige?)

För att denna kedja skall fungera behövs tvåvägskommunikation hela tiden (minst 1 gång var tionde sekund) för att få nogranna korigeringsdata.

Är vi på rull heter det 4G idag. Så har vi täckning och viss kapacitet (det behövs inte så mycket) så fixar man idag positionering på landsbygden.

Undrar om nya LEK tar hänsyn till 100% yttäckning av körbara vägar i Sverige?

Kartan nedan visar Lantmäteriets referens stationer i Sverige. Man kan lista ut att vissa platser/vägar är viktigare än andra.

https://swepos.lantmateriet.se/tjanster/kartstod/fs_karta.aspx