Sveriges 2523 distrikt

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Distrikt

Gjorde en ackumelerad graf över boende i Sveriges 2523 distrikt. 

Sorterade dom i stigande storleksordning från den minsta Sundre (23 invånare) till den största Sollentuna (70 092 invånare).

Kanske vore det bättre att basera utvecklingstatistik på distrikt istället för rörliga gränser som tätorter, kommuner, län och regioner?

Vitsen med just distrikt är att gränserna skall vara varaktiga precis som landskapen och landsdelar är.

Sen är det ju som så att all utveckling (även global) börjar lokalt och med uppföljande statistik på distriktsnivå nivå kommer vi fortare att se effekten av våra anträngningar i Sverige. I varje fall om vi vill utveckla hela Sverige.

Självkörande fordons betydelse för Sverige

https://www.itrl.kth.se

Har haft förmånen att medverka i 3 workshops på ITRL.

Målet med övningen var att skapa olika scenarior om vad självkörande fordon har för betydelse för persontransporterna för Sverige i perspektivet 2030/2050. Övning kommer att resultera i ett dokument som kommer att publiceras i februari. Ser fram emot det.

Det som slagit mig är att drivkrafterna (från samhällets sida) för självkörande fordon (både för person- och godstransporter) är olika beroende på om vi tittar på de större byarna med omnejd (Stockholm, Göteborg och Malmö) eller landsbygden.

Runt och i de större byarna har det mycket att göra att kunna packa in mer trafik på samma yta eller kunna utnyttja tiden mer effektivt när man sitter i bilköer.

På landsbygden kommer det att kunna innebära att vi återigen (som innan 1960-talet) kan bo där utan äga en egen bil. Om egna bilen (och urbaniseringen) dödade servicen på landsbygden så kan självkörande fordon återinföra den.

Anledningen har med ekonomi att göra. Speciellt med hushållningen med sin egen tid.

Om fiber gör det möjligt att bo och verka var som helst i Sverige kommer självkörande fordon att göra att man kan göra det utan att äga en egen bil (eller båt om man bor i skärgården).

Vi vet idag att självkörande fordon kommer att införas i samhället. När kostnaden sjunkit så långt ner att de konkurrerar med egna fordonet kommer det att ta 10-15 år (fordonsflottan måste bytas ut) innan hela samhället består av självkörande fordon. Att köra egen bil blir en hobby eller fritidsintresse.

Självkörande bilar finns ju redan påstår en del. Ja det är sant men det intressanta är när fordonen varken behöver ratt eller pedaler samt klarar alla typer av vägar, trafiksituationer och väder. Alltså helt autonoma fordon som klarar av trafiken bättre än människan.

2021 är det året anser Ford. Sen tar några år innan kostnaden kommit ner. Optemistiskt 2025. Efter det tar det 15 år innan fordonsflottan är utbytt.

Undrar om detta leder till en ruralisering av Sverige? Själv tror jag det. Frågan är då när vi når "peak tätort" i Sverige?

Detta borde intressera samhällsutvecklare och planerare (politiker, tjänstemän, forskare, företag, privatpersoner, ...) i hela Sverige.

Reflektioner på ett gammalt dokument

http://ornoborna.se/wordpress/wp-content/uploads/Studie_IT_Sk%C3%A4rg%C3%A5rd_2010_A1.pdf

För att få lite distans till de senaste årens arbete läste jag om mitt första dokument i debatten om fiber i glesbygden (då bodde jag på Ornö).

I stort så tycker jag nog samma sak idag. Borde vara läsvärt även idag (endast 15 sidor).

En sak slår mig däremot. Min tro på hur fort saker och ting kan förverkligas var nog lite väl ambitiös.

Den sammanfattande meningen står sig nog fortfarande om man byter ut skärgården mot landsbygden:

”Den enskilt största IT-­relaterade faktorn för skärgårdens utveckling är snabb prisvärd fiber till alla (fastboende, organisationer & fritidsboende)”

Några fler historiska dokument från tiden innan bloggen hittar ni här:
http://ornoborna.se/wordpress/bredband

1 Gb/s för 1995:-/månad till företag

https://www.bahnhof.se/ftg/bredband/bahnhof-internet-giga

Utveckling går framåt.

1992 fick man 20 kb/s för ~2000:-/månad.

Nu kan ett företag få 1 Gb/s för motsvarande summa (i varje fall i de tre större byarna i Sverige) .

Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande

http://www.sou.gov.se/parlamentariska-landsbygdskommitten

Idag presenterades slubetänkandet. Intressant läsning. Många bra förslag.

Ett grepp är att införa ett speciellt närlingslivspaket för 23 kommuner. Undrar vad det leder till? Att man kan bo och verka var som helst i dessa kommuner eller att det bara satsas på tätorterna.

Pressen verkar ha hakat upp sig på förslaget att flytta 10.000 statliga jobb från Stockholm. Det borde väl inte vara något problem om man lär sig samarbeta på distans mha telekommunikation. Då kan man ju sitta var som helst. Tror säkert det finns 10.000 statligt anställda i Stockholm som vill flytta därifrån. Det är ju redan ett negativt inrikes flyttningsnetto i Stockholm så lite mer skadar kanske inte.

Mer text 5/1-2017:
-----------------------

Såg Lotta Engzell-Larsson's ledare på DI's sida ( http://www.di.se/opinion/lotta-engzell-larsson-hela-sverige-kan-inte-leva-pa-statliga-jobb/ )

Hon avslutar med "Målet måste vara att varje ort på sikt bär sina egna kostnader. Enda sättet att nå dit är att skapa en politik som gynnar alla småföretagare, inte bara i glesbygd utan i hela Sverige."

På detta sätt kan vi argumetera att Sverige inte har råd med Stockholm längre. Vore det därför kanske rätt att lägga ner Stockholm? Eller, hur mycket av Stockholms kostnader skall bäras av resten av Sverige?

För att ge lite geografiska propotioner har jag lagt Bräcke kommuns yta på en karta över Stockholmregionen.