Uppdaterad bredbandsstrategi för Sverige

Äntligen finns det en strategi som gäller 100% av ytan i Sverige. Mycket bra.

Idag presenterade Peter Eriksson regeringens nya strategi (som skall antas av regeringen imorgon?).

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/12/regeringens-nya-bredbandsstrategi---ett-helt-uppkopplat-sverige/

Eftersom det inte finns någon text eller bilder lyssnade jag på hans pressträff (~25 minuter).

Några bilder plockade jag från videon.

2025 är målet 100% yttäckning

2020 målet uppdaterat sannt nya delmål

Målen i linje med EU's Gibit Society

Ambitionerna är inte fiber överallt

De sista två bilderna tycker jag är mest intressanta. Skall bli intressant hur de 0.1% väljs ut och av vem.

Se mitt inlägg om hur mycket bredbands som behövs:

http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/07/hur-mycket-bredband-behovs-och-ny.html

Tolkade jag dragningen rätt kan nog den medborgliga rättigheten ökas till 30 Mb/s (2023 eller 2025?)

Bluecom trådlösa mästare?

http://www.bluecom.se

Hade nöjet att lyssna till Bluecom förra veckan i Östersund.

De marknadsför bl.a. Ruckus wifi system i Sverige (används av t.ex. SHL). Fick även en personlig dragning häromdagen i Stockholm. Tror nu att systemet har potential att lyfta wifi upplevelsen inomhus (och utomhus) betydligt jämfört med standard wifi produkter man kan köpa i butiker.

Förutom Ruckus är de partner med Teracom och driftar Air2Fibre. Systemet kan idag leverera > 100/100 Mb/s till ett antal fastigheter inom ett område (några km2). Microvågslänkar till byn kan vara upp till 16 Gb/s (full duplex) på < 5 mil och kräver fri sikt. Ett alternativ och/eller komplement för kommunikationsoperatörerna.

I Östersund pratade de även om ett EU-projekt som kan bli verklighet 2017. Läs här om Wifi4EU.

Hur långt räcker 1 miljard på landsbygden?

Det blev känt igår att regering skjuter till 150 MSEK extra så nu blir det 1 miljard extra pengar till landsbygden från de ursprugliga 3.25 miljarder för 2015-2020 i landsbygdsprogrammet.

Hur lång räcker då de? Ja de beror på hur de används.

Jag har gjort följande.

Inställningar i Bredbandskartan.se

Med rätt inställningar på Bredbandskartan kan man visualisera tätorter i Sverige grafisk. Välj bygga med stöd (Ansökningskartan) först. Välj sedan inställningar som jag gjort i bilden ovan.

Då kan man producera en karta över Sverige och dess tätorter.

Klicka på bilden för detaljer

Nu gjorde jag ovanstående bild genom att klippa ihop 7 bilder. Började i norr och tog så mycket som fick plats på skärmen. När jag sen klippte ihop bilderna var det först på den 6:e som Stockholm dök upp.

Efter att ha studerat kartan är jag nu övertygad att man bara behöver ha växlar i tätorter i Sverige utan undantag. Skall det vara på några andra ställen kanske det skall vara vid gränsen till Norge (typ Riksgränsen, Vuoggatjålme, Bredviken, Valsjöbyn, ...) under förutsättning att man har en fiber över till Norge också.

Titta på statistiken jag skrev om här http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/11/behovs-det-fibernoder-utanfor.html.

Med vetskapen att det bara är ~15.000 personer (kanske 10.000 hus) som bor mer än 3 mil från en tätort i Sverige samt att det finns lasrar som räcker minst 18 mil så tror jag att man når alla personer från en tätort utan att behöva förstärka signalerna i fibern.

Vad kostar det då att bygga accessnät på landsbygden i Sverige om man gör det effektivt?

Enligt sammanställningar som är gjorda i Bräcke och Gotland så kan vi säga att det borde inte ligga på mer än 25.000 i snitt i Sverige.

Om kunderna är villiga att att betala 19.900 för en anslutning så det saknas ca 5.000 i snitt.

För 1 miljard borde man då kunna bygga 200.000 anslutningar. Tänk även på att det redan satsats 3.25 miljarder plus att Tillväxtverket skjutit till 800 miljoner.

Tänk också på att varje anslutning är värd minst 10.000 per kund (intäkter - kostnader över 20 år) bara i kabelhyra för den som förvaltar näten så detta kan gå ihop om vi gör det rätt.

Behövs det fibernoder utanför tätorterna i Sverige?

Det är kul med statistik. Det också kul med fakta.

Hittade denna skrift från SCB. Markanvändningen i Sverige.

Den borde för övrigt alla i Sverige läsa som håller på med samhällsplanering i någon form.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI0803_2005A01_BR_MI03BR0801.pdf

Tittar man på sidan 62 hittar man följande data.

Nu vi vet att man kan skicka signaler i fibern 4 mil utan förstärkning med hyfsat billiga lasrar.

Finns det då bostadshus som ligger mer än 3 mil från en tätort?

Ja i 3 län enligt tabellen ovan. Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I alla andra län behövs inga växlar/noder utanför tätorter.

Fiber kostar 20 öre/meter i större kablar. I varje fall om man köper en större mängd. Fiberkostnad / 30 km / abbonent = 6000 SEK.

I Bräcke skulle det bli 4 noder. Det är så många tätorter vi har. Innan nedläggningen av kopparnätet fanns det 41 växelstationer i Bräcke.

Jag ser en hyfsad rationaliseringspotential här för framtiden.

För övrigt finns det en sjätte utgåva av ovanstående skrift som ni hittar här:

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_00_MI03BR1301.pdf

Mikael Ek (vd SSnF) tror inte på fiber till alla

https://www.youtube.com/watch?v=6QLW1V_-mxw&feature=youtu.be&t=2241

SSnF (Svenska Stadsnätsföreningen) höll ett seminarium 9 november 2106 i Riksdagen.

Där sa Mikael Ek att SSnF inte tror på fiber till alla.

Han har rätt. Det tror inte jag på heller. Men däremot tror jag på att behovet finns överallt oavsett var man bor i Sverige. Så finns det ett hus med väg till huset och som har el så skall man ha möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Ju längre bort från tätorterna ett hus ligger ju större behov har man av bra telekommunikation (läs fiber).

Sen kommer det alltid att finnas husägare som av olika skäl inte vill ha en kabel in i huset. Ingen kan tvinga husägare att koppla in fiber. Därav att vi inte kan uppnå 100%.

Så oavsett vilken procentsats man sätter som mål så skall man åstakomma det på 100% av ytan i Sverige.

Jag har hört argumentation under åren att vi kan väl inte dra ut fiber till den eller den för det kostar ju 120.000 SEK/st där eller 800.000 SEK/st där.

Då kontrar jag att dessa kostsamma kommer antagligen inte upp i 1% av totalkostnaden för att fibrera Sverige så varför spendare så mycket energi på att argumentera för vad vi inte skall göra utan lös istället problemet med att göra det effektivt.

Ser för övrigt fram emot vad Sara Andersson (tf GD PTS) pratar om lite senare:
https://www.youtube.com/watch?v=6QLW1V_-mxw&feature=youtu.be&t=2290

Prisregleringen på fiber i Sverige ändras 1 december 2016. Först ut att använda den nya modellen är Telia. Man kan undra vem som kommer härnäst? Man kan även undra när alla fiberägare i Sverige blir tvingade att använda modellen? Personligen tror jag att majoriteten kommer att få rätta in sig i ledet innan 2020.

Pilgrimstad i Bräcke kommun firar

Som brukligt är i Bräcke avslutar man fiberprojekten med en stor fest.

Imorgon lördag är det dags för Pilgrimstad.

Se även tidigare inlägg om Pilgrimstad:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2015/09/pilgrimstad-i-bracke-kommun-forsta.html

Fiberutbyggnad status Bräcke kommun

Presentation vid KF i Bräcke 2016-10-26 (klicka för att visa fil)

Jag hade förmånen att hålla denna presentation i förra vecka tillsammans med Birger Mangs.

Från idé till förverkligande tog 6 år.

Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf.org) uppmärksammar Bräcke

I senaste numret av Stadsnätsmagasinet (SSNf's egen tidning) noterar man att Bräcke har den största procentuella ökningen av alla kommuner i Sverige (enligt PTS statistik).

Sidan 45 i nummer 2016/2. http://www.ssnf.org/globalassets/nyheter/stadsnatsmagasinet/stadsnatet_2_2016_lowres.pdf

PTS statistik och regeringens bredbandsmål i all ära men Bräcke har större ambitioner än så. Se Bräcke KS beslut från 2012:
http://www.bracke.se/download/18.73773db514ee2ab085a123ed/1458557521410/IT+Infrastrukturprogram+f%C3%B6r+Br%C3%A4cke+kommun+2012+till+2015_final.pdf.

Man kan summera målen med 100% yttäckning (det skall vara möjligt att ansluta sig till fibernätet överallt i kommunen), > 90% anslutningsgrad i första vändan (åtminståne för de fastbooende) och 100% anslutningsgrad på sikt (en fortsatt utbyggnad skall kunna ske utan stöd). http://www.bracke.se/medborgare/kommunochpolitik/nyheter/nyhetsarkiv/spadenimarkenfordesistaforeningarna.5.471b0fd01574b5d9241298af.html

Eftersom de första 2 målen beräknas uppnås i slutet av 2017 så funderas det nu på hur man löser nästa fas som är en kostnadseffektiv efteranslutning utan stöd.

Stadsnätsmagasinet innehåller mycket bra info och bidrar till utbildningen av många personer i bredbands Sverige. Jag håller inte alltid med SSNf's slutledningar men i grunden gör de nytta.

Ni hittar deras magasin här: http://www.ssnf.org/Branschnyheter/stadsnatsmagasinet

Spaden i marken för de sista föreningarna

I måndags började installationsarbetet i Grönviken (en av de sista 5 föreningarna i Bräcke).

Det känns som att ytterligare en milstolpe har passerats.

Passade på att ta lite bilder.

Kul med omnämnade men kolla data innan tryck

https://www.telia.se/dam/jcr:6490104f-42da-4768-b09c-0e30889a8824/Fiberrapporten_2016.pdf

Bräcke omnäms i denna rapport och det är kul.

Detta stämmer däremot inte:

BRÄCKE KOMMUN

36 977 INVÅNARE
58,41   KVADRATKILOMETER YTA (280:E STÖRSTA KOMMUNEN)
651      INVÅNARE/KVADRATKILOMETER (15:E HÖGSTA)

Lite mycket copy/paste utan oberoende genomläsning.

Bara genom att kolla här https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_kommuner kan man få fram detta:

BRÄCKE KOMMUN

6 445      INVÅNARE
3 408,09 KVADRATKILOMETER YTA LAND (25:E STÖRSTA KOMMUNEN)
1,89        INVÅNARE/KVADRATKILOMETER (272:E HÖGSTA)

Lite tråkigt för själva vitsen med Bräcke är att de inte bara att de med stor sannolikhet blir första "kopparfria" kommunen utan också i en väldigt glest befolkad kommun (det är bara 18 st som är glesare befolkade i Sverige).

Uppdatering 2016-08-03:

Tack vare skyndsamt arbete av Telia är nu pdf-versionen rätt.

Hur mycket bredband behövs? (och ny definition av bredband)

https://www.iis.se/press/pressmeddelanden/sa-ser-kvinnor-och-mans-natvanor-ut

Min personliga definition är bredband = internet.

Idag så är det mest människor som använder internet.

Men det är mer och mer maskiner som pratar med maskiner och när vi pratar om Sakernas Internet ( https://en.wikipedia.org/wiki/Internet_of_things) så är det system där olika delar av ett system använder internet för att kommunicera med varandra.

Det är framförallt olika sensorer där sensorerna skall skicka data till ett system som skall analysera datan.

En sådan sensor kan vara en kamera där någon skall analyserar ljuset och innehållet i en bild.

Är det en människa som skall titta på en bild så upphör möjligheten att se skillnad när man överstiger 300 bilder per sekund (filmer på nätet är oftast 25-60 bilder per sekunder).

En bildsensor är uppbyggd av pixlar och en människa har svårt att tillgodogöra sig information som överstiger 20 bitar (ettor och nollor) per pixel.

Skärmarna vi tittar på har olika upplösning och det som verkar bli vanligt nu är UHD eller 4k.

Vid massdistribution av bilder/filmer för mänsklig konsumtion komprimeras datan så att en film med 4K med 60 bilder/sekund blir till en ström av data på ca 50 Mb/s.

Om det däremot är en maskin som skall analysera bilden så finns det redan maskiner som klarar av att analysera 1000 bilder/sekund. Ni kan se lite exempel här:

https://www.youtube.com/watch?v=kv5cCrsrAGM (Exempel från Ishikawa Watanabe Laboratory)

Är det både människor och maskiner som samarbetar så krävs det både många bilder per sekund och hög exakthet (bitar per pixel). Detta expriment skall göras i år med 4k okomprimerad video och 1000 bilder per sekund. Det resulterar 120 Gb/s (alltså ~12 GB/sekund) ström av data för en kamera.

https://www.rnp.br/en/noticias/first-laser-surgery-captured-in-1000-frames-per-second-at-4k-resolution

Appropå på bildsensorer i sig så existerar det idag kameror/sensorer som genererar 400 GB data per sekund (~ 4 Tb/s).

http://nofilmschool.com/2016/04/lytro-cinema-camera-cinematography-demo
https://en.wikipedia.org/wiki/Light-field_camera

Det finns även kameror som filmar 1 million bilder per sekund.

https://www.phantomhighspeed.com/Products/Phantom-High-Speed-Cameras-Super-Slow-Motion-Cameras/v2511
https://youtu.be/xbuvcQrAOSk (Film av SloMoGuys ~9 minuter)

Om det nu är människor som kommunicerar med människor så finns det redan praktiska tillämpningar där man kan utnyttja 1-10 Gb/s.

Vad detta leder fram till är min nya definition av bredband:

1 Mb/s          = Funktionellt tillträde till internet enligt LEK (Se PTS websida)
100 Mb/s      = Praktiskt tillträde till internet (2020 målet för Sverige)
1 000 Mb/s   = Bra tillträde för ett hushåll samt praktiskt tillträde till Internet of things (EU Gigabit society målet 2025)
10 000 Mb/s = Praktiskt tillträde till de flesta funktionerna på Internet idag.
1 fiberpar     = Möjligt tillträde till alla idag uppfunna funktionerna på Internet

Mer fiber i Haverö

Nu verkar det vara dags att göra uppföljnings heat 1 på fibern i Haverö.

Är ni intresserad maila ditt namn och adress till Haverö Fiber <merfiberihavero@gmail.com>.

Tills vidare är det jag som samlar in intresseanmälningar.

Prisidé som borde fungera är 35' inklusive moms om vi är ett antal som gör det.

Om detta fungerar så kan detta vara en aktivitet som kanske körs vartannat år.

Men börja med att skicka ett mail så får vi se hur många som vill ha fiber.

Målet är att få ihop minst 10 st ganska snart. Tror att potentialen är minst 50 st.

Vad är normal internet konsumtion?

Tog ut loggen för mitt internet konsumerande hemma (ej på mobil eller på jobbet) för den första halvan i juli.

Har tittat på ganska mycket Youtube men det är väl dit vi är på väg i samhället. Mellan 4-11 juli hade Net1 problem i masten i Snöberg så då gick det i princip inte att använda internet hemma.

Om jag skulle vara en normal konsument så kan man se att 2-3 GB/dag kan vara en vettig budget idag. Alltså ~ 50 GB/månad/boende idag.

Se även:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/06/internet-trafiken-2015-2020.html

Internet trafiken 2015-2020

Länk till Cisco rapporten

Det finns mycket i denna rapport men här kommer några axplock.

1. Mobilt internet ökar i betydelse (5% 2015 - 16% 2020)
2. Totala trafiken ökar ca 3 gånger på 5 år
3. Konsumenterna står för 87% av trafiken år 2020
4. Internet video står för 82% av konsument trafiken
5. Alltså 71% av all trafik på internet är internet video till eller mellan konsumenter

Nu ska man alltid ta progoser med en viss nypa salt. Speciellt om de visar tal med 5 siffrors nogrannhet 5 år framåt i tiden.

Nu tror jag att det vi ser här är bland det bästa någon kan gissa idag.

Observera att både den blå och röda ytan i grafen går i kablar.

Det är bra att vi i Sverige nu säger att mobilt internet är ett komplement till kablar och inte en ersättning. 

Att man sedan kommer att få leva en stund med bara trådlösa alternativ innan man får ut kablar till alla må väl vara hänt bara det mobila inte är sämre än kopparn och det inte tar för länge innan man får ut fibern. Vore synd om vi bara kommer att få leva i det gula området. 

Såg i Bredbandsforums senaste nyhetsbrev att man informerar om nya generationer av mikrovågslänkar. Om man delvis skall använda dessa i nät som alternativ till fiber vissa sträckor får man ha i beaktande ovanstående trafikutveckling. Detta borde inte vara ett bekymmer för byanäten utan vara kommunikationsoperatörens jobb eftersom byanäten idag bara håller på med passiv infrastruktur.

På tur i Skåne

Har haft förmånen att åka runt och se mig omkring i Skåne några dagar.

Skåne län är stort (3 gånger större än Bräcke kommun) och varierat.

En stor skillnad är givetvis att det bor nästan 200 gånger mer folk i Skåne län jämfört med Bräcke kommun.

Öresundregionen där Skåne ingår förväntas spränga 4 miljoners vallen inom 5 år.

Stockholmregionen och Östra Mellansverige blir ungefär motsvarande i befolkning. Se NUTS_of_Sweden.

Här kommer några utvalda bilder från rundturer hittills.

Välkänt och synligt i Västra hamnen Malmö

Kockum själv (dominant en gång i tiden i Västra hamnen)

Del av Kockumsområdet under omvandling

Sankta Birgitta kapell från 1918, Östra kyrkogården Malmö

Det gäller att se upp. Resultatet på P-plats som är delad mellan 2 bolag.

ESS och Max IV växer fram i Lunds utkant

Mycket åkrar i Skåne (48 % av ytan)

Men även skogar (35%)

Lunchrast vid Färlövsparken (under uppfixning)

Wanås slott målet för dagen

Bosjökloster ett annat mål

På fibersidan är det långt kvar innan de når Bräcke eller Gotlands nivåer men de jobbar på.

Ett intressant projekt startade i vintras för att öka farten här nere och det är Fiber till Alla i Blekinge och Skåne (FABS). De åker nu runt till alla kommuner för att inspirera.

För att förstå utmaningen på landsbygden (som igentligen är det enda man behöver bry sig om) kan titta på hur många som bor utanför tätorter i repektive område. Se www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls för egna beräkningar.

• Skåne ~ 13 personer/km2
• Blekinge ~ 10 personer/km2
• Gotland ~ 8 personer/km2
• Bräcke ~ 1 person/km2

När vi jämförde byggkostnaderna (alla hade möjlighet att ansluta till fibernätet) mellan Bräcke och Gotland fann vi att det blev 40% dyrare/anslutning i Bräcke än Gotland.

Blekinge och Skånes landsbygd borde kunna jämnställas i svårighetsgrad med Gotland. Givetvis finns det lokala svårigheter när man tittar i detalj.