Totala stödbehovet i en kommun

I mars 2012 skrev jag, Hans Eric Sandström och Mats Erixon en rapport 100% FTTx Coverage is Economically Feasible Even in Rural <1 people/km² Areas som vi sedan presenterade på NOC2012 i Spanien.

Där gjorde vi en beräkning av vad det skulle kosta att att bygga ett fibernät som når alla på landsbygden i Bräcke ganska nära. Med devisen att man behöver inte stöd för att bygga i byarna utan att komma mellan byarna så räknade vi ut hur långt det är.

Nätet blev 70 mil långt

 Sedan gjordes en uppskattning vad det skulle kosta och det blev ~ 50 MSEK.

För någon dag sedan gjorde jag en uppskattning vad det totala stödbehovet (beviljat och kommande) blir i Bräcke om man håller sig till byanätprocessen. Det verkar ligger på ~ 35-40 MSEK.

Vad detta vill säga är att det går att beräkna stödbehovet i en kommun på ett enkelt sätt om man har målet att dra till alla. Det blir en mycket mer delikat historia om man har ett 90% mål. Jag har inte sett någon som lyckat med detta än.

EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät

Jag håller på och läser in mig på de regler som Sverige (och alla andra EU-stater) skall ha infört senast i januari 2014 för att hålla sig inom lagens råmärken för vad som är tillåtet i fråga om stöd till fiberutbyggnaden.

Ni kan hitta dom här (endast 26 sidor): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2013:025:0001:0026:SV:PDF

Försök själv att läsa detta ur ett byanäts synpunkt när de själva är en av investerarna i nätet.

Jag kan inte se några som helst problem att tillämpa detta i Sverige och vi kan ha väldigt enkla regler för fiberföreningarna. 

Frågan blir lite mer problematisk när det gäller stöd till kommunala verksamheter men kanske inte omöjlig.

Det har på senare tid hävdats från bl.a. Länsstyrelser att Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ( http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070481.HTM#R46 ) skall gälla men det är nog inte sant längre och speciellt inte om en månad.

Om det skall vara en förordning (en förordning är en bestämmelse från regeringen) så får man nog skriva en ny. Lagen vi skall följa skrivs av EU.

Man håller på att jobba på nya förordningar man kan läsa ett delbetänkande från PTS på:
http://www.pts.se/upload/Remissvar/2013/remissvar-bredbandsutredningens-delbetankande-effektivare-bredbandsstod-dnr-13-9245.pdf

Det skulle vara bra om man (vem är man i detta fall?) omgående prövar om det sätt som vi jobbat med föreningarna i bl.a. Bräcke kan bli en modell för landsbygden i Sverige. Bl.a. så byggs det bara ett passivt nät och man drar kablarna till ganska få ställen (dit det finns stamnät). Då har man överbryggat det som inte är kommersiellt och resten löser kommersiella krafter och man behöver inte söka stöd för det (vilket då leder till att man inte behöver upphandla det enligt min syn att se på saken).  Som det är nu kommer det krav på upphandlingar som man inte förstår varför man skall göra eller vad det har för nytta. Man förstår kablar men inte alla affärsmodeller kring elektrisk utrustning och tjänster. Speciellt som detta rör på sig hela tiden.

Det är även kommersiellt att bygga i alla tätorter så de har inte sökt stöd.

Har till viss del fått reda på vem är. Det verkar vara Jordbruksverket, Tillväxtverket, PTS och Länsstyrelserna. Försök samla dessa i samma rum någon gång samt att de som är där är beslutsmässiga. Kanske omöjligt?

Vad hände i Gimdalen?

Workshopen i Gimdalen den 27/11 var till för de ideella . De ideella kom från Bräcke, Ånge och Krokom.

Vilka kom och lyssnade på dom?

Det kom 2 personer från Bredbandsforums kansli och chefekonomen på PTS samt en person från Närningsdepartementet från Stockholm.

Tjänstemän från Länsstyrelsen i Jämtland & Västernorrland. Komunala tjänstemän från Bräcke, Ånge, Härnösand och Krokom. Politiker från Bräcke och Ånge.

Företag i branchen som vill att detta skall ske och hjälper till såsom ByNet, ServaNet, Skanova och Telia var också representerade. En speciell eloge måste jag ge ByNet för deras sätt att jobba och se byn (den ekonomiska föreningen) som kunden med stort K. Önskar det fanns flera företag som dom men de verkar vara unika i Sverige idag.

Det blev drygt 40 personer totalt (ideella och profesionella) som alla hade samma mål. "Vi vill att detta skall ske".

Budskapet från de ideella var tydligt. Förenkla. De har inget emot ideellt arbete om det är detta som krävs men skapa inte regler som gör det krånligare.

Min reflektion är att om alla iblandade ser de idella som en stor resurs och har stor lyhördhet så kommer landsbydgen inte vara en belastning i något slags 90%-mål. Där kan man uppnå 100%-mål (för de fastboende och företag) som de har visat på flera ställen i Bräcke, Ånge och Krokom.