Totala stödbehovet i en kommun

I mars 2012 skrev jag, Hans Eric Sandström och Mats Erixon en rapport 100% FTTx Coverage is Economically Feasible Even in Rural <1 people/km² Areas som vi sedan presenterade på NOC2012 i Spanien.

Där gjorde vi en beräkning av vad det skulle kosta att att bygga ett fibernät som når alla på landsbygden i Bräcke ganska nära. Med devisen att man behöver inte stöd för att bygga i byarna utan att komma mellan byarna så räknade vi ut hur långt det är.

Nätet blev 70 mil långt

 Sedan gjordes en uppskattning vad det skulle kosta och det blev ~ 50 MSEK.

För någon dag sedan gjorde jag en uppskattning vad det totala stödbehovet (beviljat och kommande) blir i Bräcke om man håller sig till byanätprocessen. Det verkar ligger på ~ 35-40 MSEK.

Vad detta vill säga är att det går att beräkna stödbehovet i en kommun på ett enkelt sätt om man har målet att dra till alla. Det blir en mycket mer delikat historia om man har ett 90% mål. Jag har inte sett någon som lyckat med detta än.

EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät

Jag håller på och läser in mig på de regler som Sverige (och alla andra EU-stater) skall ha infört senast i januari 2014 för att hålla sig inom lagens råmärken för vad som är tillåtet i fråga om stöd till fiberutbyggnaden.

Ni kan hitta dom här (endast 26 sidor): http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2013:025:0001:0026:SV:PDF

Försök själv att läsa detta ur ett byanäts synpunkt när de själva är en av investerarna i nätet.

Jag kan inte se några som helst problem att tillämpa detta i Sverige och vi kan ha väldigt enkla regler för fiberföreningarna. 

Frågan blir lite mer problematisk när det gäller stöd till kommunala verksamheter men kanske inte omöjlig.

Det har på senare tid hävdats från bl.a. Länsstyrelser att Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ( http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070481.HTM#R46 ) skall gälla men det är nog inte sant längre och speciellt inte om en månad.

Om det skall vara en förordning (en förordning är en bestämmelse från regeringen) så får man nog skriva en ny. Lagen vi skall följa skrivs av EU.

Man håller på att jobba på nya förordningar man kan läsa ett delbetänkande från PTS på:
http://www.pts.se/upload/Remissvar/2013/remissvar-bredbandsutredningens-delbetankande-effektivare-bredbandsstod-dnr-13-9245.pdf

Det skulle vara bra om man (vem är man i detta fall?) omgående prövar om det sätt som vi jobbat med föreningarna i bl.a. Bräcke kan bli en modell för landsbygden i Sverige. Bl.a. så byggs det bara ett passivt nät och man drar kablarna till ganska få ställen (dit det finns stamnät). Då har man överbryggat det som inte är kommersiellt och resten löser kommersiella krafter och man behöver inte söka stöd för det (vilket då leder till att man inte behöver upphandla det enligt min syn att se på saken).  Som det är nu kommer det krav på upphandlingar som man inte förstår varför man skall göra eller vad det har för nytta. Man förstår kablar men inte alla affärsmodeller kring elektrisk utrustning och tjänster. Speciellt som detta rör på sig hela tiden.

Det är även kommersiellt att bygga i alla tätorter så de har inte sökt stöd.

Har till viss del fått reda på vem är. Det verkar vara Jordbruksverket, Tillväxtverket, PTS och Länsstyrelserna. Försök samla dessa i samma rum någon gång samt att de som är där är beslutsmässiga. Kanske omöjligt?

Vad hände i Gimdalen?

Workshopen i Gimdalen den 27/11 var till för de ideella . De ideella kom från Bräcke, Ånge och Krokom.

Vilka kom och lyssnade på dom?

Det kom 2 personer från Bredbandsforums kansli och chefekonomen på PTS samt en person från Närningsdepartementet från Stockholm.

Tjänstemän från Länsstyrelsen i Jämtland & Västernorrland. Komunala tjänstemän från Bräcke, Ånge, Härnösand och Krokom. Politiker från Bräcke och Ånge.

Företag i branchen som vill att detta skall ske och hjälper till såsom ByNet, ServaNet, Skanova och Telia var också representerade. En speciell eloge måste jag ge ByNet för deras sätt att jobba och se byn (den ekonomiska föreningen) som kunden med stort K. Önskar det fanns flera företag som dom men de verkar vara unika i Sverige idag.

Det blev drygt 40 personer totalt (ideella och profesionella) som alla hade samma mål. "Vi vill att detta skall ske".

Budskapet från de ideella var tydligt. Förenkla. De har inget emot ideellt arbete om det är detta som krävs men skapa inte regler som gör det krånligare.

Min reflektion är att om alla iblandade ser de idella som en stor resurs och har stor lyhördhet så kommer landsbydgen inte vara en belastning i något slags 90%-mål. Där kan man uppnå 100%-mål (för de fastboende och företag) som de har visat på flera ställen i Bräcke, Ånge och Krokom.

Workshop i Gimdalen

I och med att det första bynätet börjar bli klart i Bräcke kommun hålls en workshop för att titta på processen och se om man kan komma fram till förbättringar.

Program i Gimdalen

Läs även om dagen på Bredbandsforums hemsida:
http://bredbandivarldsklass.se/Om-Bredbandsforum/Kalendarium/Bredbandsforum-pa-studiebesok--i-Bracke-och-Ange/
http://bredbandivarldsklass.se/Documents/BBF-LeaderMittland%202013-11-27.pdf 

http://bredbandivarldsklass.se

http://leadermittland.se

Turingens första bildsamtal med HD kvalitet

http://Turingen.net

Johan Mattsson genomförde det första Skype samtalet med HD kvalitet ifrån Överturingen under en test av växelutrustningen idag. Jag sitter själv i Hudiksvall.

Detta är en revolution för Överturingen som helt plötsligt är lika nära världen som städerna (telekommunikationsmässigt). Ingen skillnad i detta avseende alltså.

Norrland glesbygdens räddare?

Vi har rätt mycket glesbygd i Sverige. Se
http://fiberopticislands.blogspot.se/2013/10/riktig-sverige-karta.html

Norrland har mest och jag påstod för ett par veckor sedan att vi kommer att se uppfinningar här som minskar det fysiska transportbehovet.

Kolla detta:

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/10/Sjukstugan-30

Sjukstugan verkar ha ökat nyttan, tillgängligheten och minskat kostnaderna jämfört med de centraliserade lösningarna.

Skulle vara intressant att se 20 år fram i tiden och se om vi lärt oss av detta runt om i Sverige.

Verkar som om de boende utanför tätorter i Sverige skall titta norrut för att hitta lösningar medans tätorterna i sig verkar titta på de 3 största byarna i Sverige (Stockholm, Göteborg & Malmö) för att hitta saker som gör sina tätorter mer attraktiva.

Det klassiska centraliserings-decentraliserings dilemmat alltså. Centraliseringen anser jag hör hemma i industrisamhället vilket vi håller på att lämna (de senaste 30 åren).

Överturingen oktober 2013

Första infomötet var 2011-10-08. Kolla http://turingen.net/aktivitet.html
Nu är det inte långt kvar. Låt oss kolla in i tältet.

Sagt om framtiden för 17 år sedan

http://www.itkommissionen.se/index-2.html

Hittade detta dokument som är en sammanställning av intervjuver gjorda 1996 under IT-kommissionens glansdagar.

SOU 1997:31 Kristallkulan - 13 röster om framtiden

Blev speciellt intresserad av Lars Ingelstams ord.

Ni kan läsa mer av vad han skrivit på senare tid på http://www.lars.ingelstam.se

Bräcke jämförs med Sundbyberg

Läs denna artikel:
http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2013-10-16-minskat-eu-stod-hotar-utbyggnad-av-bredband.html

Att Bräcke står i samma artikel som Sundbyberg (Sveriges minsta och folktätaste kommun) måste vara en eloge till det arbetet görs av alla i Bräcke.

Sundbyberg var nog först i Sverige att börja bygga datanät i en kommun på 80-talet (saknar referens) tack vara personal på DEC (då världens näst största dataföretag efter IBM) som hade sitt Sverige kontor där.

Idag finns det fiber till 80% av kommunen i Sundbyberg ( http://www.sundbybergsstadsnat.se/pages/omoss ).

Målet i Bräcke är 90% fiber till 2015 (på en yta av ~3800 kvadrat kilometer jämfört med 9 kvadrat kilometer i Sundbyberg) är då tufft med tanke på att det bara var 3 hus som hade fiber in när arbetet startade för 2 år sedan.

Min analys av varför detta kan fungera är att man gett makten till befolkingen via det stödsystem som finns i Sverige och EU.

Under mitt sökande av till referenser till starten i Sunbyberg sprang jag på denna rappport från 1989 (DATA- OCH TELEKOMMUNIKATIONER - hur påverkas den regionala utvecklingen?) http://teldoknet.kund.vmi.se/pdf/Teldok-via15.pdf.

Har bara skummat den än men den verkar vara aktuell till stor del och skriven av några framtids tänkare. Intressant att läsa framtidstänk som är 24 år gammal och sen ha koll på vad som hände.

Riktig Sverige karta

Var bor folk i Sverige?

Tagen från http://www.gis.scb.se/plan/index.asp?layer=rf

Titta sedan på denna karta som skall visa fysisk tillgänglighet till service.

http://statistikportalen.tillvaxtanalys.se/Pages/pipos/sverigeindexMax45min/Sverigeindex_max_45_min_2010.htm

Då inser man var man kan har störst nytta av telekommunikation (som betyder kommunikation på distans).

Mao så är det nog i Norrland som uppfinningarna kommer att ske när det gäller att utnyttja Internet för att minska det fysiska kommunikationsbehoven.

Eller som Mats Dante Jernudd sa för några veckor sedan i Hudiksvall. Vi skall sälja in glesheten. Glesheten och riktigt bra internet är en "killer combination". Detta angående hur vi skall locka företag till Norrland. 

Karta över Sverige

http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/Vision-2025/Urbant.pdf

85% av Sveriges befolkning bor på 1.3% av Sveriges yta.

Så här ser Sveriges kartan ut om de som bor i tätorter får bestämma.

Bredbandskartläggning Stockholms läns landsbygd

Foto: Clara Fägerlind Lst Stockholm

Hittade denna rapport som släpptes i maj. Läsvärd.

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2013/Pages/kartlaggning-av-bredband-och-it-infrastruktur-i-stockholms-lans-landsbygd.aspx

Nu kommer åtminståne projeket på Ornö ( http://ornöfiber.se ) att förändra siffrorna för Haninge (0% tillgång till fiber på landsbygden).

Intervju i HT angående målen i Nordanstig

http://helahalsingland.se/nordanstig/1.6308972-med-fiber-mot-framtiden (Fotograf: Carole Tärnudd)

Var ligger utmaningarna med fiberutbyggnaden och vem har lyckats?

Klicka på bilden för större text

Har samkört bredbandsindex (http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/Översikt%20kodning%20kommun%20för%20kommun.xlsx ) med SCB's tätorts data (http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01B/Landarealtatortmi0810.xls ) och gjort vissa observationer.

Jag plockade ut de som uppnådde över 40% anslutning (11 av 290) utanför tätorter (befolkning & arbetsställen) och tog därefter fram areal och befolkningsdata. Sorterade sedan datat efter storlek i fallande ordning av areal utanför tätort.

Jag kan konstatera att det finns 3 klasser här.
- De stora kommunerna (Norrland+Säffle)
- Hyfsat liten kommun (Kungälv)
- Små kommuner med "obefintlig" landsbygd (Stockholmsområdet)

Jämförde sedan med Bräcke och dess utmaningar och kan konstatera att de har ungefär samma fysika förutsättningar som Malå. Enligt uppgift går nu Malå in på andra varvet och det är att börja utnyttja fibern mer i kommunen bl.a. inom omsorgen. Se http://www.smakom.se/wp-content/uploads/2012/12/Bredbandsguiden-en-handbok-för-kommuner.pdf

Glada Hudik stämman använder vår bildöverföring

http://www.gladahudikstamman.se

(klicka på bilderna för större text)

Lördagen 21/9 skall vår bildöverföring (Atellus Real Time Video) användas publikt för första gången på Glada Hudik stämman 2013. Denna gång mellan Hudiksvall och Umeå.

Bild och ljud samsas på en dedicerad 1 Gb/s förbindelse (1 Gb/s = en gigabit per sekund = en miljard ettor och nollor varje sekund, uppkopplad av NORRSKEN). I respektive stad används sedan kommunernas svartfibernät (Fiberstaden & UmeNet) för att nå ut till lokalerna.

Test i torsdags av utrustningen i Kulturhuset Glada Hudik (på duken syns aulan i Umeå)

Fördröjningen mellan Hudiksvall och Umeå är uppmätt till 2.5 ms (tusendelars sekunder) mellan två datorer. Detta betyder att ljudet blir ca 3 ms fördröjt (analog in till analog ut). Detta motsvarar en meter i luften så man kan säga att avståndet mellan dessa lokaler i Hudiksvall och Umeå har krymt från 34 mil till 1 meter. Ljuset blir fördröjt ca 80 ms (ljus in i kameran tills det ligger på duken) vilket syns om man tittar noga men inte skall vara besvärande. För detaljer se:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2013/09/bild-och-ljud-i-realtid-for-interaktion.html

Detta är en föraning om vad som komma skall när gigabit internet förbindelser blir vardagsmat i hemmen och på arbetsplatserna om några (få ?) år. Se:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2013/05/fiber-i-lafayette-louisiana-usa.html

Se det som en indikation vad som kan åstakommas redan idag inom varje bynät som byggs då de flesta operatörer av den elektriska utrustningen redan använder gigabit som standard mellan hemmen och växelnoderna. Den stora frågan är om detta kommer användarna av bynäten tillgodo?

Se även tidigare inlägg om bild och ljud på distans:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2011/09/kultur-och-moten-pa-distans.html
http://fiberopticislands.blogspot.se/2011/09/dukningar-vid-distansmoten.html
http://fiberopticislands.blogspot.se/2011/09/artikel-i-tidningen-skargarden.html

Bild och ljud i realtid för interaktion

Idag gjordes en första test att överföra bild och ljud samtidigt med låg fördröjning mellan två platser i Hudiksvall där både bild och ljud överfördes över Ethernet.

Kraven har varit stora då två musiker skall kunna spela tillsammans (< 10 ms = 0.01 sekund, ljud in till ljud ut). Det stora problemen vi har haft är att överföra bilden utan att det känns som den "laggar". Ljudöverföringen har vi tidigare lyckats få ner till ~ 1 ms med proffesionell utrustning. För en vecka sedan lyckades vi få ner bildöverföringen till ~ 75 ms (för 720p@30 fps). Vi har lyckats med detta i och med att vi programmerat själva då det inte finns proffesionell utrusting som klarar detta under 200 ms (0.2 sekunder). Idag testades detta tillsammans och bild och ljud stördes inte av att de använde samma 1 Gb/s förbindelse.

Testperson vid trummorna var Lars Karlsson och han katorigiserade detta som bra. Han kunde se fördröjningen men det var inte jobbigt utan nöjbart.

Enligt rapporter skall fördröjning inte kunna upptäckas om den är under 50 ms (vilket jag åstakom under eftermiddagen med mindre upplösning och annan kamera).

Fakta: Bildöverföringen drog ca. 50 Mb/s i var riktning. Den nya med lägre fördröjning drog 250 Mb/s i var riktning.

Se även http://fiberopticislands.blogspot.se/2013/06/nya-riktlinjer-for-distanskommunaktion.html

Intervju i Hudiksvall Tidning

http://helahalsingland.se/hudiksvall/1.6200555-lokala-krafter-ger-billigare-bredband (Fotograf:Lars Sundin)

Blev intervjuvad av Joakim Westlund på HT i förrgår. Jag tyckter att han fick med det viktigaste. Hoppas det inspirerar andra att gå igång på landsbygden.

90% fiberanslutna i Bräcke 2015

Idag kom en pressrelease om att Skanova går in och bygger klart tätorterna i Bräcke.

http://mb.cision.com/Main/2766/9453687/151084.pdf

https://www.skanova.se/Nyheter/Nyheter/Skanova_bygger_ut_fibernat_i_Bracke_kommun.html

http://bracke.se/kommunen/nyheter/nyhetsarkiv/brackekommunochskanovaiuniksatsning.5.206d067b135cf0d9d28800016921.html

Detta gör att målet att 9 av 10 hus i hela kommunen skall ha dragit in fiber till 2015 mycket realistisk. Se IT infrastuktur programmet här.

Hittills har 2/3 av landsbygden blivit finansierat. Nu även tätorterna. 1/3 av landsbygden kvar.

Första inkopplingen klar i Haverö

Man kan läsa i Dagbladet att de första kunderna kopplats på sträckan Östavall-Överturingen.

http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.6176916-nu-kan-de-snabbsurfa

Prognosen som vi gjorde för snart 2 år sedan står sig verkar det som.

http://dagbladet.se/nyheter/ange/1.4081559--inget-annat-an-fiber-ar-intressant

Jag ser fram emot att kunna bo och verka på Turingen i höst då jag själv köpt stuga där och beställt fiber dit.

http://turingen.net/aktivitet.html

Är detta en trend? Att man kan flytta ut ifrån städerna och placera sig på landsbygden bara man får bra telekommunikation? Jag tror det så därför går jag före.

Om man kan använda alla hus som finns på landsbygden så har vi ingen bostadsbrist i Sverige.

Bräcke i svenska fiber-täten

MittNytt har uppmärksammat att fiberbyggen har startat på många platser i Bräcke. Bra jobbat Bräcke.

http://www.svtplay.se/klipp/1382997/bracke-i-taten

Ni kan läsa Bräcke kommuns IT Infrastrukturprogram för 2012-2015 här.
Det antogs av kommunstyrelsen i Bräcke i augusti 2012.

Målet är att 90% kopplat upp sig på fibern till 2015 och 100% till 2020.

Nya riktlinjer för distanskommunaktion med bild och ljud

I ett tidigare inlägg skrev jag om krav på fördröjningar på bild och ljud på distans.

Se http://fiberopticislands.blogspot.se/2013/02/riktlinjer-for-interaktivitet-pa.html

Jag har nu fått tillfälle att testa en kamera (Mako) med GigE Vision protokollet. Vi har mätt upp en fördröjning på < 70 ms från kamera till skärm på en laptop.

)

En bild på kameran. Stor som en tändsticks ask. Den är en egen enhet skickar ut bilderna på IP direkt.

Den subjektiva testen på kontoret visar att detta är ganska bra. Om ljudet kommer direkt (~ 1 ms med rätt utrustning) kan man kanske leva med denna fördröjning av bilden. Det är knappt märkbart och inte störande.

Vi skall nu se om man kan få ner fördröjningen ytterliggare med bättre dator och skärm. Nästa mål är att halvera tiden till < 35 ms med samma kamera.

Kravet är dock att man har minst 1 Gb/s hela vägen mellan kamera och skärm.

La upp en liten video på http://www.youtube.com/watch?v=IVSNi-1c-e4
Och en med tal på http://www.youtube.com/watch?v=htTroMJ11bQ 

Att jämföra med denna http://www.youtube.com/watch?v=raoj2sfeYbI 

Gjorde också en video med PlayStation 3's inbyggda videochat. Kolla: http://www.youtube.com/watch?v=yiZaHGlKLgw

Byanätsgruppen publicerar slutrapport

Byanätsgruppen i Bredbandsforum släppte idag sin slutrapport.

http://bredbandivarldsklass.se/Om-Bredbandsforum/Vara-arbetsgrupper/Byanatsgruppen-AG-VIII/

Läs den här

Fiber i Lafayette, Louisiana, USA

• http://www.lusfiber.com
• http://en.wikipedia.org/wiki/Lafayette,_Louisiana 

Mellan 2008 och 2010 byggde Lafayette Utilities System fiber till alla i Lafayette (stad av Uppsalas storlek).

Det var ca 43500 anslutningar. Kostnad ca $ 110 miljoner (eller ca 16' SEK/anslutning).

Nu under våren presenterades resultaten så här långt med över 14.000 aktiverade anslutningar (ca 1/3) och en positiv cashflow.

Kan nämnas att man satsar på 1 Gb/s till hushåll och 10 Gb/s till företag med full speed internt i nätet och olika priser för acess till "hela internet".

Läs mer:
http://www.huffingtonpost.com/joey-durel/looking-to-get-a-gig-you-_b_3171050.html
http://www.lusfiber.com/index.php/about-lus-fiber/190
http://blog.lafayetteprofiber.com

Läs även om Chattanooga:
http://readwrite.com/2012/08/13/how-chattanooga-transformed-itself-into-americas-first-gig-city 

TeraStream (Peter Löthberg på SUNET TREFpunkt)

Detta är till för de riktigt tekniskt intresserad. Nyckelord är fiber, IPv6 och minst gigabit till hemmen.

Det är Peter Löthberg som beskriver hur man resonerat när Deutche Telecom bygger ny infrastuktur i Kroatien.

Om jag uppfattade det rätt så budgeterar man 40 Mb/s per användare här jämfört med 2 Mb/s per användare hos en traditionell telcom operatör (alltså 20 gånger så mycket). Driftkostnaden skulle däremot bli 1/4 så stor på grund enklare arkitektur.

Lyssna här http://www.youtube.com/watch?v=J7tQnyY5HxE&t=29m0s

Kolla även om när han drog in 40 Gb/s i garaget hos sin mor 2008.

http://www.slashgear.com/40gbps-internet-connection-used-to-dry-laundry-grandmas-got-a-new-bag-3110975/

1 Gb/s internet priser i USA

Google fiber har gått ut med 70$/månad (460 SEK/månad).

VTel går nu ut med 35$/månad (230 SEK/månad).

I Japan erbjuder NTT 1 Gb/s för under 400 SEK/månad.

So-net Entertainment (en ISP med kopplingar till Sony) har börjat sälja 2 Gb/s för 320 SEK/månad.

Labs2 (via Bredband2) gick redan 2004 ut med 850 SEK/månad för att få 1 Gb/s.

Vi kan nog komma att se ett priskrig på 1 Gb/s även i Sverige framöver.

Uppstartsmöte på Turingen

Idag kom ServaNet och presenterade sitt förslag till hur kabeldragningen skall ske på Turingen.

Detta var det andra av tre möten för att folk skall kunna påverka anslutningspunkter och kabeldragning. Ett 50 tal hade anslutit till detta möte.

1 Gb/s till hemmen och 10 Gb/s till företagen

Läste lite om kraven på fibernäten framåt.

Ni kan läsa den på http://www.ict-oase.eu/public/files/ONDM_1_OASE_Requirements%20for%20NGOA_E%20%20Weis_DTAG.pdf

Några plock från kraven:

• 1 Gb/s till hemmen
• 10 Gb/s till företagen
• Dimensionering skall klara 50% av topp kapaciteten vid "peak-hour"
• Upp till 40 km från kund till stationen
• Upp till 90 km mellan stationerna (som måste nå minst 2 andra stationer)

Det borde vara detta som vi skall satsa på nu när vi bygger fibernäten på landsbygden.

Håsjö socken (Bräcke) med omnejd igång

Igår samlades ett 50-tal eldsjälar på Nordens Bio i Kälarne för att dra igång arbetet med fiber till alla i Håsjö gamla socken med omnejd.

Jan-Anders Jarebrand (initiativtagera), Jonas Kriström (byNet & Sörbygden), Birger Mangs (Bräcke kommun) och jag lyckades hålla låda i ett par timmar.

 

Intresserade åhörare

Realtids kommunikation direkt mellan webbläsare (och webbskrivare nu)

Kolla följande:

https://labs.ericsson.com/blog/beyond-html5-peer-to-peer-conversational-video

http://www.freshtilledsoil.com/webrtc-video-chat-demo-between-nexus-tablet-and-macbook-air/

1 Gb/s borde vara målet 2020 enligt EU-politiker

Läste detta i Svenskan idag:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/europa-maste-ta-ledningen-med-ultrasnabb-datatrafik_8068272.svd

Visa intresse för andra

http://kalkyl.atellus.se/publik/a4aa216c7b515c112296e067b4d81eaf

Vi har gjort ett verktyg för att visa intresset i byarna. Tanken är att detta skall hjälpa till att visualisera behoven på landsbygden.

Riktlinjer för interaktivitet på distans (med hjälp av video och ljud)

Vad skall vi använda Bredbandet till?

Populära tjänster är idag:

• - Internet
• - Telefoni
• - TV
• - Larm

där endast en av dessa tjänster ställer krav på fördröjningar och det är telefonin. Är fördröjningarna för stora blir det jobbigt att föra ett samtal.

Skall vi nu använda video och ljud utan att få jobbig interaktion krävs det att vi ställer krav på fördröjningarna. Kan vi åstakomma detta kan bredbandet bli ett mycket användbart medium för telekommunikation (vilket betyder kommunikation på distans).

Det gjorts ett antal försök (se bl.a. http://fiberopticislands.blogspot.se/2011/09/kultur-och-moten-pa-distans.html ) men det har inte kvantifierats hur stor fördröjningarna får vara.

I ett försök att kvantifiera detta har vi nu sagt att bilden skall vara högst 20 ms (tusendelar av en sekund) fördröjd och ljudet högst 10 ms fördröjd. Att ljudet har mindre fördröjning tillåter visst avstånd till mikrofonen och högtalare.

Med bildfördröjning menar jag från ljuset kommer in i kameran tills pixeln har ändrat värde på skärmen på andra sidan snöret.

Med ljudfördröjning menar jag från det att ljudet kommer in i mikrofonen tills det kommer ut i högtalaren.

Vad innebär detta för bandbredden? Om vi tänker oss full duplex (lika stor hastighet i båda riktningarna) och nät som klarar av att transportera detta blir det följande siffror.

• 100 Mb/s (endast ljud)
•     1 Gb/s  (flerkanals ljud och 1 videoström i nästan HD kvalitet)
•   10 Gb/s  (flerkanals ljud och 3 videoströmmar i Full HD kvalitet)

2 videoströmmar och flerkanals ljud kommer nu att testas i distansundervisning av musik i Hudiksvall under ett halvår för att få klart för oss om detta är gott nog.

Detta har stor betydelse i många slags möten på distans där tekniken inte skall försämra mötet inom t.ex.:

• Utbildning
• Sjukvård
• Äldrevård
• Medborgarkontakter
• Interaktiva uppträdanden (t.ex. Standup Comedy)

Riktlinjer för nätdesign i glesbygd

Har efter mycket räknande försökt komma fram till hur långa slingor man borde bygga på landsbygden.

Om man tänker att man skall dra en kabel mellan två växelstationer så borde man sikta på följande riktlinjer:

• 1 mils slingor > 30 kunder
• 2 mils slingor > 75 kunder
• 4 mils slingor > 150 kunder

På detta sätt kan man få hyfsad ekonomi på fibernätet samt minimera antalet noder ute i busken.

Målet är också att varje nod har > 200 kunder.

Sen är frågan hur många områden som inte klarar dessa värden?