Läste just detta på Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Infrastruktur
Men det är ju Wiki så det behöver ju inte vara sant.
måndag 30 maj 2011
lördag 28 maj 2011
Rapport från Djurönäset
Skärgårdsgruppen i Haninge
Jag var med på Skärgårdsgruppens möte på Utö igår.
Det kanske blir en ljusning på Haninges engagemang i fiberfrågan. Kommunen har i varje fall gått med som medfinansiär till ett projekt som SIKO dragit igång.
Projektet har som mål att underlätta för skärgården att komma igång med utbyggnad.
Kommunen är även positiva att stötta Ornö's ansträngningar. Det har pratats om att tillhandahålla GIS-data samt att låna ut internetkapacitet (till Bygdegården) om det är möjligt utan extra kostnad.
Vi väntar med spänning på att man utser en ansvarig tjänsteman för att stötta fiberinitiativ. Ansvarig politiker är Peter Olevik Dunder.
Det kanske blir en ljusning på Haninges engagemang i fiberfrågan. Kommunen har i varje fall gått med som medfinansiär till ett projekt som SIKO dragit igång.
Projektet har som mål att underlätta för skärgården att komma igång med utbyggnad.
Kommunen är även positiva att stötta Ornö's ansträngningar. Det har pratats om att tillhandahålla GIS-data samt att låna ut internetkapacitet (till Bygdegården) om det är möjligt utan extra kostnad.
Vi väntar med spänning på att man utser en ansvarig tjänsteman för att stötta fiberinitiativ. Ansvarig politiker är Peter Olevik Dunder.
Kalkylark
Efter inspiration av Hans Eric Sandström på Fiber Optic Valley har jag gjort ett enkelt kalkylark där man kan labba lite med ränta, intäkter och abbonneter för att se vilken investering man kan finansiera.
Kolla kalkylarket
Jag har satt fiberhyran till samma som kopparhyran (enligt HybridModellen ) .
Skulle man kunna låna pengar till 4% ränta skulle exemplets intäkter tillåta en investering på ca 20 tusen per abbonnent. Resten måste man få i bidrag eller "skänka" till sin förening för att det skall gå ihop.
Kolla kalkylarket
Jag har satt fiberhyran till samma som kopparhyran (enligt HybridModellen ) .
Skulle man kunna låna pengar till 4% ränta skulle exemplets intäkter tillåta en investering på ca 20 tusen per abbonnent. Resten måste man få i bidrag eller "skänka" till sin förening för att det skall gå ihop.
torsdag 26 maj 2011
PTS hybrid modell
Jag har spenderat lite tid till att förstå PTS hybridmodell
Speciellt intressant är kostnadsresultatet
Här kan man få lite idéer vad man som fiber-operatör kan få för intäkter i sitt nät om man vill vara konkurrenskraftig.
När man beräknat kostnaden för att bygga sitt nät, fått koll på hur mycket bidrag man kan få samt beräknar kalkylränta på insatt kapital till 8.8% och tittar på intäkterna får man reda på om det går ihop.
Nu är detta givetvis inte hela sanningen för man kanske värderar att det överhuvudtaget finns ett bra framtidsäkert nät till området till något också. Detta kan t.ex. ta sig uttryck i att man lånar in pengar till lägre ränta och/eller utför ideellt arbete.
Även kommunerna kan hjälpa till för att få kalkylen att gå ihop med olika insatser.
P.S. PTS fastställde prismodellen under torsdagen
Speciellt intressant är kostnadsresultatet
Här kan man få lite idéer vad man som fiber-operatör kan få för intäkter i sitt nät om man vill vara konkurrenskraftig.
När man beräknat kostnaden för att bygga sitt nät, fått koll på hur mycket bidrag man kan få samt beräknar kalkylränta på insatt kapital till 8.8% och tittar på intäkterna får man reda på om det går ihop.
Nu är detta givetvis inte hela sanningen för man kanske värderar att det överhuvudtaget finns ett bra framtidsäkert nät till området till något också. Detta kan t.ex. ta sig uttryck i att man lånar in pengar till lägre ränta och/eller utför ideellt arbete.
Även kommunerna kan hjälpa till för att få kalkylen att gå ihop med olika insatser.
P.S. PTS fastställde prismodellen under torsdagen
tisdag 24 maj 2011
Första nätet på Ornö
Vi vill komma igång på Ornö med att bygga. Men vad väljer man som första pilotprojekt? Hela Ornö kostar kanske 20-30 MSEK och det finns det inte pengar (offentliga medel) för ännu.
Anledningen till att köra ett pilotprojekt är att lära oss processen och öka allmänna kunskapen. Vi vill också lära oss att bygga både i väglös terräng samt mellan öar vilket kan bli vanligt i Stockholms skärgård.
Ytterligare ett skäl är att för att kolla hur ekonomin blir. Vi kan inte få reda på vad man kan få för bidrag innan man lämnat in ansökan.
Vi har valt ett område som både har behov och intresse. Området är det kring Björkösund. Det finns ca 100 hushåll och 2 företag i området. Se karta här
För att komma ut i stora vida världen måste vi komma åt Stokab's kopplingpunkter på ön. Det kostar pengar.
Just nu ser det ut som vi skall bygga egen kanalisation och dra fiber hela vägen. Anledningen är att då att vi kan aktivera ett antal publika platser på vägen som alla kan dra nytta av. Vi kan även få ett antal extra abonnenter på vägen samt att vi förbereder för nya områdesnät hela vägen genom att bygga kanaliseringen på detta viset.
Skulle vi minimera kostnaden i detta projekt borde vi kanske valt micro-vågslänkar istället (från Lättinge till Bygdegården).
Anledningen till att köra ett pilotprojekt är att lära oss processen och öka allmänna kunskapen. Vi vill också lära oss att bygga både i väglös terräng samt mellan öar vilket kan bli vanligt i Stockholms skärgård.
Ytterligare ett skäl är att för att kolla hur ekonomin blir. Vi kan inte få reda på vad man kan få för bidrag innan man lämnat in ansökan.
Vi har valt ett område som både har behov och intresse. Området är det kring Björkösund. Det finns ca 100 hushåll och 2 företag i området. Se karta här
För att komma ut i stora vida världen måste vi komma åt Stokab's kopplingpunkter på ön. Det kostar pengar.
Just nu ser det ut som vi skall bygga egen kanalisation och dra fiber hela vägen. Anledningen är att då att vi kan aktivera ett antal publika platser på vägen som alla kan dra nytta av. Vi kan även få ett antal extra abonnenter på vägen samt att vi förbereder för nya områdesnät hela vägen genom att bygga kanaliseringen på detta viset.
Skulle vi minimera kostnaden i detta projekt borde vi kanske valt micro-vågslänkar istället (från Lättinge till Bygdegården).
måndag 23 maj 2011
Haninge IT-infrastrukturprogram
Gällande IT-infrastukturprogram togs fram 2001-2002 med komplettering 2003.
Ni kan läsa dokumentet här med bilaga 1 och bilaga 2
Kompletteringen från 2003 finns här
Den är läsvärd och gäller i stora delar fortfarande men det behövs en uppdatering. Man kan bl.a. läsa att det fanns en IT-strateg då som höll i jobbet.
Huvudproblemet på den tiden var att få ut fiber till telestationerna och installera ADSL men nu skall vi bygga ett nytt accessnät vilket är ett större jobb.
Alla initiativ i Haninge till att bygga fiber-accessnät redan då gick i stöpet.
Ni kan läsa dokumentet här med bilaga 1 och bilaga 2
Kompletteringen från 2003 finns här
Den är läsvärd och gäller i stora delar fortfarande men det behövs en uppdatering. Man kan bl.a. läsa att det fanns en IT-strateg då som höll i jobbet.
Huvudproblemet på den tiden var att få ut fiber till telestationerna och installera ADSL men nu skall vi bygga ett nytt accessnät vilket är ett större jobb.
Alla initiativ i Haninge till att bygga fiber-accessnät redan då gick i stöpet.
Engagemang från det offentliga samhället
Saxat ur PTS medfinansiering av bredbandsstöd - Statusrapport
"Genom PTS arbete har det också tydliggjorts att det inte räcker med enbart
tillgång till finansiella medel. Kommunerna behöver ha ett engagemang för
bredband och även länen och regionerna behöver ha en organisation som kan
ta om hand och säkerställa att stöden fördelas effektivt. Framgångsfaktorer är
en målinriktad strategi, en tydlig ansvarig person, kontinuitet i arbetet och
mandat att ta och genomföra beslut. Med länsstyrelsens arbete som
handläggande myndighet för huvudstöd följer även uppgiften att kontinuerligt
kunna tillhandahålla kompetens gällande stödfrågor som byalag och kommuner
kan ta del av."
Hur är det i er kommun? Vet ni vem som har ansvaret?
I Haninge kommun återstår det en del innan man är framme. Jag vet fortfarande inte efter 6 månaders kontakter med kommunen vem som har ansvaret.
"Genom PTS arbete har det också tydliggjorts att det inte räcker med enbart
tillgång till finansiella medel. Kommunerna behöver ha ett engagemang för
bredband och även länen och regionerna behöver ha en organisation som kan
ta om hand och säkerställa att stöden fördelas effektivt. Framgångsfaktorer är
en målinriktad strategi, en tydlig ansvarig person, kontinuitet i arbetet och
mandat att ta och genomföra beslut. Med länsstyrelsens arbete som
handläggande myndighet för huvudstöd följer även uppgiften att kontinuerligt
kunna tillhandahålla kompetens gällande stödfrågor som byalag och kommuner
kan ta del av."
Hur är det i er kommun? Vet ni vem som har ansvaret?
I Haninge kommun återstår det en del innan man är framme. Jag vet fortfarande inte efter 6 månaders kontakter med kommunen vem som har ansvaret.
fredag 20 maj 2011
Översiktskarta på nät kring Björkösund
onsdag 18 maj 2011
Efter seminariet på Djurönäset
Seminariet var intressant då både PTS generaldirektör och SIKO's ordförande pratade förutom att man drog principerna för hur man kan driva ett byanäts projekt.
Carin Tellström från Tidningen Skärgården var på plats så jag hoppas på en utförlig artikel av henne.
Jag fick kontakt med lite kunnigt folk och därför lägger jag nu snittpriset i kalkylen (för allting förutom elektrisk utrusting) till 200 SEK/meter för stamnätet.
Nu skall vi bara knåpa ihop en ansökan (i helgen tror jag) och se vad som händer.
Vi har tur för att det gjordes ett rejält jobb för 6-7 år sedan när man t.o.m. bildade ett bolag för att bygga ett nät på hela Ornö med kringliggande öar. Se Ornö Access AB . Pga lite olika anledningar (bl.a. att stöd utgick till Telia och ADSL istället för att satsa på fiber) så la man ner företaget. Men kunskapen och en del dokument finns kvar.
Carin Tellström från Tidningen Skärgården var på plats så jag hoppas på en utförlig artikel av henne.
Jag fick kontakt med lite kunnigt folk och därför lägger jag nu snittpriset i kalkylen (för allting förutom elektrisk utrusting) till 200 SEK/meter för stamnätet.
Nu skall vi bara knåpa ihop en ansökan (i helgen tror jag) och se vad som händer.
Vi har tur för att det gjordes ett rejält jobb för 6-7 år sedan när man t.o.m. bildade ett bolag för att bygga ett nät på hela Ornö med kringliggande öar. Se Ornö Access AB . Pga lite olika anledningar (bl.a. att stöd utgick till Telia och ADSL istället för att satsa på fiber) så la man ner företaget. Men kunskapen och en del dokument finns kvar.
Andra föreningar på nätet
Efter lite "googlande" har jag hittat några intressanta fiber-föreningar på nätet som samlat information om sina projekt.
- Fiber i Värmland
- GrensNet
- WemboNet
- BlendaFiber
- Ljuders Byanät
- Bergsboda - Villanäs Bredbandsförening
- OdenNet
- Värmskog Fibernät
- Fiber till alla i Tranemo kommun
- RGSS bredband
- Fibernät i Sillerud
- Älmeboda Fiber
tisdag 17 maj 2011
Vilka tjänster kan man få idag och till vilka priser?
Hittade en bra web-sida med priser från en ö i Stockholms inre skärgård.
Kolla Lidingö bredband
Här kan få en uppfattning vad som kan bli tillgängligt och till vilka priser om man bygger ett fibernät på er ö.
Kolla Lidingö bredband
Här kan få en uppfattning vad som kan bli tillgängligt och till vilka priser om man bygger ett fibernät på er ö.
måndag 16 maj 2011
Knutpunkter i Stockholms skärgård
Var skall vi placera den aktiva utrustningen i ett tänkt fibernät som täcker alla öar där man skall kunna bo och verka i Stockholms skärgård?
Vi hade nöjet i februari att ha Stefan Gistvik (Fiberson.se) , Hans Eric Sandström (FiberOpticValley.se) och Mats Erixon (KTH & FolketsHubb.com) som lärare på en kurs i fibernätsdesign (se inbjudan här ).
Frågan är var vi skall ha den aktiva utrustningen. Skall vi använda Stokabs vokabulär så pratar vi om knutpunkter (där leverantörer kan koppla in utrustning och nå kunderna).
Läser man lite från en presentation som gjordes på en konferens 2007 om design av stora fibernät ( bilder text ) så borde en knutpunkt stödja ett område med radie på kanske 12 km. Detta område kan på sikt öka då standard (hyfsat billiga) sändare/mottagare blir bättre (det finns 1 Gbit/s "CWDM SFP transceivers" som når 200 km redan idag). Skulle vi översätta det till Stockholms skärgård kanske vi klarar oss med några få knutpunkter för hela skärgården.
Dessa knutpunkter borde man kunna nå med bil dygnet runt och vara placerade i säkra byggnader. Varför inte någonstans i ett bergrum på Berga som en av platserna.
Initialt innan vi har gjort en övergripande design av nätet för hela skärgården så planerar vi två platser på Ornö som skall kunna täcka hela Ornö socken. Om ett Stockholms SkärgårdsNät realiseras kan vi plocka bort den aktiva utrustningen från Ornös "knutpunkter".
Vi hade nöjet i februari att ha Stefan Gistvik (Fiberson.se) , Hans Eric Sandström (FiberOpticValley.se) och Mats Erixon (KTH & FolketsHubb.com) som lärare på en kurs i fibernätsdesign (se inbjudan här ).
Frågan är var vi skall ha den aktiva utrustningen. Skall vi använda Stokabs vokabulär så pratar vi om knutpunkter (där leverantörer kan koppla in utrustning och nå kunderna).
Läser man lite från en presentation som gjordes på en konferens 2007 om design av stora fibernät ( bilder text ) så borde en knutpunkt stödja ett område med radie på kanske 12 km. Detta område kan på sikt öka då standard (hyfsat billiga) sändare/mottagare blir bättre (det finns 1 Gbit/s "CWDM SFP transceivers" som når 200 km redan idag). Skulle vi översätta det till Stockholms skärgård kanske vi klarar oss med några få knutpunkter för hela skärgården.
Dessa knutpunkter borde man kunna nå med bil dygnet runt och vara placerade i säkra byggnader. Varför inte någonstans i ett bergrum på Berga som en av platserna.
Initialt innan vi har gjort en övergripande design av nätet för hela skärgården så planerar vi två platser på Ornö som skall kunna täcka hela Ornö socken. Om ett Stockholms SkärgårdsNät realiseras kan vi plocka bort den aktiva utrustningen från Ornös "knutpunkter".
söndag 15 maj 2011
Kalkyler på fibernät?
Efter att ha gått en kurs i februari fick jag klart för mig att det är stamnätet som kostar.
Jag har därför konstruerat ett program där jag kan rita stamnätet (den gemensamma kanalisationen) och beräkna längder. Exempel på ritning här
Efter detta har jag efter inspiration av Grensnet.se gjort ett kalkylark.
I kalkylarket kan man laborera med lite siffrorna. Jag har antagit att den passiva infrastukturen i stamnät kostar 100 SEK/m inklusive matrial, jobb, stativ och bodar.
Meterkostnaden kan vara högre eller lägre beroende på terräng men som en första aproximation verkar 100 SEK/m vara OK.
Man kan sen lägga till några tusen för varje stickspår in till varje abbonent.
Med hjälp av detta kan man börja laborera med olika finasieringsalternativ och intäktsmodeller.
Kalkylarket finns här
Ett stort frågetecken är vad man kan få för bidrag men det kommer jag förhoppningsvis lära mig mer om på tisdag.
Jag har därför konstruerat ett program där jag kan rita stamnätet (den gemensamma kanalisationen) och beräkna längder. Exempel på ritning här
Efter detta har jag efter inspiration av Grensnet.se gjort ett kalkylark.
I kalkylarket kan man laborera med lite siffrorna. Jag har antagit att den passiva infrastukturen i stamnät kostar 100 SEK/m inklusive matrial, jobb, stativ och bodar.
Meterkostnaden kan vara högre eller lägre beroende på terräng men som en första aproximation verkar 100 SEK/m vara OK.
Man kan sen lägga till några tusen för varje stickspår in till varje abbonent.
Med hjälp av detta kan man börja laborera med olika finasieringsalternativ och intäktsmodeller.
Kalkylarket finns här
Ett stort frågetecken är vad man kan få för bidrag men det kommer jag förhoppningsvis lära mig mer om på tisdag.
Nytta med bra bredband
Per Frideen på Ornö har skrivit en läsvärd artikel i Ornö Skärgårds Nyheter (OSN våren 2011) som är läsvärd. Läs den här
Bredbandsforum har låtit ta fram 2 rapporter om nyttan med bredband. Läs dem här
Speciellt rapporten som har studerat sex kommuner är bra ( direktlänk ).
Rapporten är verkligen värd att läsa. Om ni inte läser hela, läs åtminståne sammanfattningen.
Man skriver på några ställen att kommunerna borde uppdatera sina IT-infrastrukturplaner.
Det vore väl bra om alla kommuner i Stockholms skärgård har uppdaterade IT-infrastrukturplaner som framförallt innefattar hela skärgårdsdelen av kommunen?
Stockholm skärgård (som faktiskt är glesbygd) kan verkligen ha nytta av bra bredband (speciellt företag men även boende).
Bredbandsforum har låtit ta fram 2 rapporter om nyttan med bredband. Läs dem här
Speciellt rapporten som har studerat sex kommuner är bra ( direktlänk ).
Rapporten är verkligen värd att läsa. Om ni inte läser hela, läs åtminståne sammanfattningen.
Man skriver på några ställen att kommunerna borde uppdatera sina IT-infrastrukturplaner.
Det vore väl bra om alla kommuner i Stockholms skärgård har uppdaterade IT-infrastrukturplaner som framförallt innefattar hela skärgårdsdelen av kommunen?
Stockholm skärgård (som faktiskt är glesbygd) kan verkligen ha nytta av bra bredband (speciellt företag men även boende).
Bredbandsmöte i Landstingshuset 17/3-2011
SIKO anordnade ett möte om bredband i skärgården i mars. Alla kommuner (tjänstemän & politiker), invånare och operatörer i skärgården var inbjudna.
Tyvärr var det lite skralt intresse från vissa kommunhus. Undrar vad det beror på?
Läs anteckningarna från mötet här
Tyvärr var det lite skralt intresse från vissa kommunhus. Undrar vad det beror på?
Läs anteckningarna från mötet här
Information från Ornö
Vi har under vintern jobbat en del och samlat lite information.
Titta gärna in på vår bredbands sida.
Titta gärna in på vår bredbands sida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)